YTLIGHETER

Min träningsrunda var riktigt rolig idag. Först träffade jag på den lilla hunden igen, pratade återigen med ägarna som är så himla trevliga. Havainasen låg på alla fyra och borrade ned ansiktet i gräset och var alldeles svart i ansiktet när den kikade upp. Sedan fortsatte jag springa tills knäet protesterade. Efter timbuktus skiva har jag lagt in min allra första favvolåt (när jag var två-tre år). Jag blir så himla glad av gyllene skor att jag struttar fram i otakt och sjunger med (det är på landet). Vad tönt-Eleonore inte märker är att hon är försöljd. Tittar lite över axeln där jag går mitt i vägen och blir vettskrämd, hoppar åt sidan och börjar springa. En liten jäsdrans SmartCar var det som skrämde mig. Det måste ha sett så himla roligt ut (jag hoppade när jag upptäckte den), när den var utom synhåll skrattade jag så jag fick ont i magen. Men jag tänker fortsätta strutta och sjunga.....så länge jag är på landet.